Under hela förra veckan har vi vaknat sent och sedan har jag lyckats med att inte stressa alls utan fått Ben10 att ta på sig kläder, få i han frukost och komma i tid till skolan UTAN några konflikter eller andra hinder. Jag är grymt nöjd.

Tandläkaren ringde och frågade om vi kunde komma kvart över istället för hel som var bokat i kallelsen. Jag min dummer tackade ja och sa till Ben10 att det var dags för tandläkaren i dag. Han har är inte alls med på noterna så jag räknar med gnäll när vi ska ut om 45 min. Han kommer dock tror jag att inte ha några invändingar alls sen. Efter att han påbörjat sin medicinering har har kunnat vara mer sammarbetsvillig. Han har dock varit det innan vi ens påbörjade med Concertan. 

Fick en intressant fråga av en vän som jag inte vet om det är ställd eller inte.

FRÅGA:  "Hur har det förändrat dig som människa att ha en son med ADHD?"  ( Lollo)


Första och främst har allt ändrat mig och allt ser av en orsak för att de ska bli bättre. Så även jag. Jag har förbättrats i min mammaroll och det har inneburit för mig att inte bara ligga ett steg före skolan och sonen utan även 5 steg före allt annat. Varför kanske ni undrar det? Jo för att det krävs av mig och den som begär detta är Ben10.
Av honom är detta en rimlig begäran som jag har gjort till mitt jobb att ge han detta. Detta är inget jag tänker på utan det sitter i ryggraden nu. Många svängar , många funderingar om mig som människa har kommit upp så som vad gjorde jag i graviditeten för att han skulle få ADHD? Frågor som har snurrat mycket som inte jag blir klokare av mer än att lägga det på is och inte fundera på svar. Att han fick just ADHD anser jag vara en tur. Jag väljer att se det och omfamna det i mitt liv som något positivt vilket det har givit mig. Mycket lycka har kommit in i mitt liv sedan jag fått ett barn med ADHD. Lycka och minnen. Goda minnen.. så ja, han får den bästa barndom jag kan ge honom.

Det har ökat min kunnighet i ADHD och vad det innefattar även mitt sätt att se och ta in perspektiven i hur man kan arbeta vidare inom skolan, hur man kan tänka , hur bör man tänka vilket jag ger stöd för ben10 skola. Den personal som arbetar med Ben10 är bra pedagoger självklart men för mig och de som är närmast så som pedagogen T så har vi en öppen dialog och och kan verkligen prata om allt det som gäller. Utan denna komunikation tror jag att de inte skulle eventuellt inte förstå Ben10 lika bra som jag. Det står för övrigt under läroplanen att skolan ska ha en god dialog med hemmet och barnets vårdnadshavare. I vårt fall så är jag mycket aktiv som förälder medan den andra föräldern får information kontinuerligt över vad som händer i skolan för Ben10.


FRÅGA: Varför kallas han just för Ben10?
Ben10 eller ben ten som det uttalas är efter en seriefigur med samma namn som oftast går på Cartoon network, bommerang
Min son är en lite pojke med olika talanger och olika egenskaper och under en dag så förvandlar han sig själv i fantasin till olika karaktärer och det blir nästan faaaaan ta mig om jag inte händer med i hans fantasi.. detta resulterar i att jag fått mitt inre barn åter vilket vi hurrar för och gör frivolter för! 

Satt på balkongen nyss med min kopp kaffe i hand när jag hör två klasskamrater från Ben10 klass. Jag hör hur de pratar lite illa om han...
Ja det känns i en moders hjärta att ens höra hur de barn som gått i samma klass som Ben10 att tala om han när han inte är ens med i samtalet. Barn är barn vilket vi inte ska komma ifrån vilket innefattar att de alltid ska retas.
Det jag fick höra är mestadels hur en uppgift blev gjort och hur de jämförde sig själva med hur Ben10 och ansåg hur dålig ben skrev sin uppgift.
Det som jag tänkte kläcka ur mig utifrån där jag satt var att fråga dem hur bra och perfekta är dem då? Den ena barnet skriker när denna ska prata så man får ont i öronen men har tydligen alltid något att säga om kompisarna.


Ja att kunna skriva är inte alltid Ben10 styrka men han har däremot styrkor som hans klasskamrater inte har. Ben10 s stryka är att i denna sociala bit inte ens ta åt sig vad denna klasskamrat tycker och tänker vilket vi vuxna är mer medvetna om att göra. Vi tar åt oss för att kunna ändra på oss själva. Ben10 hanterar detta genom att ignorera denna klasskamrat. Och detta är kanske ett problem för detta barn som just pratade mindre bra om Ben10.
I skolan är det viktigt att barnen lär sig vara en bra kompis vilket i kommunen här bearbetas på olika sätt. Dessvärre kan jag tycka att allt inte följs när skolverksamheten slutar för dagen. Barnen har olika bakgrunder och de som får stöd hemma i att vara en bra vän och vara en bra vän anser jag vara dem mer starkare i det sociala i att kunna ha en riktigt bra vän för livet. Medan andra kommer få kämpa. Stödet hemma är viktigt oavsett vad det gäller men dessvärre måste jag säga att alla föräldrar inte ser sammbandet och umgås just med sina barn bär det ska bli dags för läxläsning eller läggning. Man talar inte djupgående över hur dagen varit, vad som varit mindre bra för att kunna ge barnet verktyg i hur man kan tänka istället.
Det ska handla om att alltid barnet ska veta Respekt, trygghet, omtanke och ansvar.
Respekt för en själv och för andra genom att försöka tänka sig in i hur den andra känner sig.
Trygghet för att man själv är medveten om hur man är och kan vara trygg i sig själv som person.
Omtanke är att alltid tänka snällt att alla kan vara med men med ett barn som har en bokstavsdiagnos eller liknande så är det lite svårare att ge omtanke när dessa barn behöver alltid ha stöd i HUR man kan vara omtänksam. Ibland så sker detta dessvärre ofta att dessa bokstavskombinations barn inte vill leka med andra och bara vill vara själv får då finner dessa barn trygghet i sig själva. Tvingar man något barn i skolan att detta barn måste visa omtanke så måste man ge konkreta exempel som är enkelt att förstå.
Ansvar är att tänka på hur man själv är och att enbart barnet själv kan göra något åt sig själv och därmed kunna ändra på sitt beteende.

Barn kan välja hur man ska hantera vad andra tycker och tänker om en men de behöver även stöd i hur man ska göra.
Vända andra kinden till, vända baken till eller ta åt sig .

Denna Scooby doo hjälper Ben10 att hantera vardagen lite lättare när det ska förklaras något.

Senast som denna sak fick följa med var till Sjukhuset då en nära anhörig ligger inne. Sjuksköterskan på den avdelningen hjälpe till då det kom fram att Scooby doo hade ramlat illa.  Mycket blev enklare att förklara när man plåstrar om gosedjuret. :) 

Det mindre bra att det fanns många ställen att gömma sig på vilket skrämde slag något på mormor. :) 

Jag däremor fick mig ett gott skratt när jag fick höra denna historia. 

 

Jo här e jag igen och har inte bloggat på länge. 

 

Medicineringen har börjat göra sin påverkan och Ben10 har nu haft sin medicin för sin hyperaktivitet i 2 veckor nu. Den största förändringen  är hittis enorma humörssvängningar både i skolan och hemma hos mig. Det som är lite kul är att han inte har humörssvängning varken hos sin mormor eller hos sin far med farföräldrar.  Det jag ser är att Ben10 är mest tryggast hos mig och därav testar han gränserna så långt som möjligt och så mycket som möjligt. 

Ja det tar på mig som mamma men jag har min metod. Jag kliver in i min bubbla av musik med min mp 3 spelare. Det är som Yoga för mig. Ren avslappning ahhhh 

 

 

Tänkte ha en frågestund där ni kan ställa era frågor och funderingar som ni får eller fått när ni läst denna blogg. 

 

Har redan fått frågor av en vän via telefon som är  följande: 

- Vad blev din första reaktion på att ditt barn fick en diagnos?

- Vad är det jobbigaste i er vardag?

- Hur ser du på Ben10s framtid?

- Hur mycket förklarar du till din son av hans diagnos?

- om du får ett barn till med samma diagnos , vad tänker och känner du inför det?

m

Besvarar dessa snart. Kommentera till detta inlägg era frågor.. Ingen fråga är för dum för att ställas. :)

 

Ha det gott nu