Söndagen bestod av en glad kille som ville busa en del. Vi började med vår sedvanlig söndagspromenad.
Det regnade lite smått men det hindrade inte oss från att gå promenaden. Det gnälldes lite men då sonen ville ha vinst så gick han med på att följa med på bingopromenaden. Denna söndag blev det ingen vinnst för någon av oss trots att vi hade 5 lotter. Mor och jag körde krokodiltårar med sonen men denna gång tog sonen förlusten med ro. Det behövdes handla go fikabröd och så MÅSTE pojken ha sin tidning.
När det inte blir vinnst så kan det hända att det inhandlas en Bamse tidning då läsintresset för sonen är stort. Ibland inhandlas ingen tidning alls trots att det blivit förlust. Både mormor och jag kör olika metoder när förlust uppstår med bingopromenaden. Det blir minre krokodil gnäll från sonen  när vi varierar hur vi hanterar förlusten.

Denna Söndag hade sonens kickbike som användes för att ta sig runt hela promenaden. Promenaden tog 40 minuter drygt istället för 1½ timme. En markant skillnad men kul var det. Ord som sonen sa under hela promenaden var att han åkte ultra fort och jätte snabbt. 
Tyckte att jag inte han med att njuta av utsikten längst promenaden men men sonen hade destå roligare att ta sig runt. Vissa stunder fick både jag och mormor jogga för att hinna ifatt han. Sonen hade väldigt skoj åt att kunna åka i full fart i backarna som promenaden erbjöd. 
Medan mormor sa  ta det lugnt blev uppmaningen från mig till sonen  att köra på.
Lite konflikt för sonen i tankarna ja men jag tror inte han hörde våra uppmaningar.

När sonen är med mig passar han gärna på provflyga och utmanar gärna ödet lite grann. Med mormor är han mer försiktigt att vara våghalsig. Tror han vet om att mormors franska nerver inte tål allt. Hennes nerver tålde inte allt jag hittade på eller gjorde av ren olyckshändelse som gjordes helt även helt undermedvetet. 

 


Denna kväll blev det mycket frågor om när sonen var liten bebis och kom till världen.
Blev en liten diskussion om hur det gick till men han tog det med ro sonen. Nu har han förstått att nu när mamma inte har kärlek till pappa så har vi båda kärlek till sonen och en till som har kärlek.
Ja, ibland filurar sonen på livsfrågor ibladn kan jag svara direkt ibland får jag visa han för att han ska förstå men det viktigaste är att altid ta det på hans nivå. När han frågar får jag ge svar.
När intresset finns om frågor blir svaret möjligt att förstå för sonen.

Då var det lördag igen och återigen kommer den lilla oroande känslan som infinner sig om lördagar. Denna lördag som alla andra lördagar befinner sig sonen hos son far och farföräldrar.
Jag kan inte förklara detta oroande men det är en liten ångest som kommer varken jag vill det eller inte.
JAg kan inte observera sonens lördagar men det han uppvisar ger mig en intygan om att hans lördagar varit bra.
När sonen kommer upp i åldern lite mer kan han berätta vad hans lördagar innebär just nu är hans lördagar sett utifrån hur jag ser dem. Sonen talar bara om att det varit bra att träffa sin far. Detta är det glädjande för min del för sonens skull. Sonen Gillar sin far mycket och detta är inget jag vill högre än att de får mer tid tillsammans. 
ADHD  av sonens nivå kräver ansvar som av de närmaste och de som arbetar med honom och förståelse.
För sonen är jag VD ´n för den som tar samtliga beslut även om pappren säger annat  men jag är den som är mest involverad och är den verkliga experten gällande sonen.  Jag måste ha pålitliga människor som tar hand om sonen  och detta gäller även för skolfronten.

Fredagen påbörjades utan bekymmer. Sonen ville redan på morgonen att mormor skulle hämta nu men när det förklarades att skola först och sedan kommer mormor blev han lite gladare. Idag skulle det vara äpplebitar och var så bestämmt när han minuten innan beställde morotstavar. Ja så det var bara att börja skära ett äpple i klyftor i snabb takt. En glad son mottog äppleburken
Bild tagen från nätet.




Sedan en kommentar - Mamma, är äpplebitarna lika goda som mormors nu?
Ja vet inte om det blir det men jag gjorde exakt som mormor brukar göra.
Dessa rutiner som är så inpränta i sonen att det är vissa studer inte alls är kul att behöva gå igenom dem alla på morgonen. Men detta tillhör morgon vanorna. Vara vanan trogen är lite av vårt talesätt

Sonen blev som sedvanlig hämtad av mormor vilket tillhör vanan om fredagar. Jag själv fick lite jobb vilket är bra skönt att jobba när jag inte pluggar. Sonen kom hem en snabbis med mormor när fel bok hämtades och han fick ett mindre raseriutbrott i hallen hemma hos mormor. Detta avklarades mycket fort när mormor  förklarade att när mormor skjutsar hem mamma ( mig) så får han följa med hem och ta fram den bok han menade  då varken mormor eller mamma ( jag) viste vilken bok han menade.  Sagt och gjort. Sonen hämtade den och det var en bok som han hade fått av min sambo. Sonen uttalade bokens titel helt i det språket som inte är varken spanska, engelska eller svenska. Inte undra på att jag och mormor inte uppfattade vilken bok han menade. En spansk bok om en traktor :D

Nu är det fredag och det är avlastning för min del och det betyder energipåfyllning.
Som förälder är det viktigt att finna energi och fylla på den kontinuelligt, på så vis orkar vi med det som behövs.

Dessa extremt tuffa dagar är inte kul alls att vara med om. Ni må tro att jag fällt tårar idag, inte bara som mor men även som pedagog, min inre pedago sa ifrån morgonens händelse medan min modersroll sa ifrån för mitt ego.   Idag har det inte varit lätt att lyckas hålla god min för sonen även om han märker av det i form av hans vilja till ögonkontakt och visar sin ömhet för att försöka göra mig glad och ta bort det lilla jag har.

Morgonens händelse blev uppklarat i form av att jag ringde till skolan efter en timme att jag lämnat sonen på morgon fritids. JAg hade skrivt fel om när han skulle komma. De hade tolkat och läst att jag behövde för onsdagen , alltså gårdagen och inte idag som jag ansåg att jag skrev om. Första missuppfattningen som blev hanterad bra. Sonen fick äta en mini frukost.

Det mindre bra var bemötandet som jag kom till skolan för igen för att ge en förklaring till hur sonen är om morgonen och ge kunskap i hur de ska bemöta sonen om morgonen.




LÄRDOM
Bemöt alltid ett barn ( Grundskole elev) som har ADHD och vissa autistiska drag att du är en pålitlig person att du som pedagog är att räkna med när barnet INTE har annan känd personal i verksamheten på morgonen eller kvällen. Visa genom att du kommer och ger ögonkontakt och säger ditt hej och säga när den kända personen som tar han om barnet kommer så barnet får en trygghet i att behöver barnet hjälp så kan barnet närma sig dig.
Det är inte farligt alls att bemöta eller ta hand om ett barn eller elev med adhd eller autism om du bara finner kunskap. Har du kunskap finner du din trygghet i att veta hur du ska bemöta ett barn. MEd begreppet bemöta menar jag att du går på barnets nivå och på barnets villkor.
exempelvis: Ett barn som enligt normen är av normala rama ( enligt norm innefattar här ett barn som inte har ett funktionshinder av något slag utan följer den normala utvecklingen)  räcker med att du ger en nick och ett hej om du är upptagen med ett annat barn eller annan syssla. Detta barnet ser att du är upptagen och aceptwrar det och förstår varför du inte kan gå fram och ta emot och hälsa.  Ett barn med adhd som min son kan inte förstå varför du inte kan möta barnet och kan heller inte i tankarna reda ut och kvar blir då kaos i huvudet för barnet. Det blir knas.
Mitt tips är att ALLTID möta varje barn oavsett funktionshinder eller icke med din blick. Varje barn är viktig vilket blicken säger samt ditt hej och godmorgon bekräftar.  " HEJ N.N, JAG SER DIG " Varje barn vill bli sedda av pedagoger.  När detta inte görs visar det respektlöshet gentemot barnet och görs detta med en förälders närvara kan föräldern  uppleva och tolka detta som en kränkning.  Ja detta står ju i läroplan som för övrigt kan läsas på skolverkets sida.

Klicka här för att komma till LÄROPLANEN



Jag löste detta genom att lyssna till vad pedagogen hade att säga ihop med sonens resursperson (som är med för att se och tolkar som även känner sonen och är expert nummer 1 i skolan för mitt barn ) satt bara 40 minuter efter  att jag mailat resurspersonen om händelsen tills att vi satt och berätta hur vi såg på saken.  Vi ghörde varandra perspektiv och här är det lätt kan jag säga att skuldbelägga och anklaga. När vi båda berättat och gett får uppfattning av vad som skedde behövdes inte rektorn informeras om det inträffade. 
Gör okunskap till kunskap. Detta var målet för sonen  efter detta inträffade. Det visade sig att pedagogen aldig  tagit hand eller bemött ett barn / elev med dessa behov förr och viste inte naturlgitvis inte hur hon skulle göra. Jag bad om ursäkt för mitt agresiva förhållningsätt jag hade och hon för hennes respektlöshet. allt löser sig genom en dialog så håll denna dialog och goda relation med föräldrar igång.

Det ultimata vore att ha en pedagog i varje arbetsgrupp med specialpedagogisk kometens för att kompletera arbetslaget men i dagens samhälle är inte detta fallet för alla. Men kanske nåt för framtiden.

Denna morgon fick jag och sonen min en inte så bra bemötande alls. Detta bemötande var av respeklöshet för sonen. JAg skjuter eld via blicken och kunde jag göra nåt så hade jag av ren irritation lagt på telefonen som personen som hade hand om morgonens på avdelningen.

Låt mig ta detta från början mina läsare och följeslagare.  Under gårdagen  hade jag som olikt som senvalig ordning läst och skrivit det som skolan behöver veta och jag ska informeras om från skolan. Jag hade fyllt i at sonen behövde morgonfritids denna torsdagsmorgon.
Vad jag blir bemött av är ren respektlöshet gentemot min son.
Jag kommer på avsatt förutanmäld tid till morgonfritids och det första jag ser när jag kommer in i verksamheten är en personal som ska vara en pedagog sitta i telefon utan varken ge mig en nick eller tecken att hon sett att vi kommit som en hälsning. Denna personal reste sig inte ur stolen där hon satt för att hälsa och ta emot min son. 
Enligt deras egna trivselregler så säger de att de ska bemöta alla mer respekt och att hälsas så man vet att man säger hej  när man kommer och hejdå när man går. När inget av detta görs av personalen blev jag irriterad och ilskan börjar visa sig. 

Jag gick fram till den sittande pedagogen för att börja prata med denne. Utan att ens ha förståelse för om hon satt i telefon med en annan förälder eller i privat samtal  började jag säga mitt. 
Berätta om att sonen inte behövde äta frukost på skolan då det redan var avklarat hemma och bertta den mägd sonen hade fått i sig vilket skulle menas att det inte behövde.   

Hur såg sonen på detta? 
Sonen  letade med blicken efter en känd person som han kunde gå till men när detta inte gick  så gick han tilll en vän tror jag eller till en data snurrstol ( en datastol som går att snurra, hissa och självklart kul att  leka med :D )
Sonen gick inte fram till personen för att säga godmorgon. I hans värld vill han se ett ansikte han länner igen som han vet kan hur att  hantera honom. Sonen frågade efter sin resursperson och sin modersmålpedagog men när jag besvarade att det var tidigt så blev det lite oroande att sonen tolka att det inte är riktigt som vanligt på morgonen.
En vanlig skoldag börjar vid 8 då sonens resursperson redan finns där. När nu denna morgon inte blev så blev det inte bra för sonen. Han letar med blicken efter en mer igenkännande ansikte. Nu är det dryga 15 minuter kvar tills jag vet att sonens resursperson finns på plats och klockan blir precis blir nån minut före  8.

Skrivit ett mail till resurspersonen för denna respektlöshet som sonen och jag fick mottaga vill jag inte uppleva en gång till. Det jag erbjuder är kunskap i att komma för att föreläsa om sonen och hur man ska hantera honom i olika situationer.  Föräldrar är experter på sina barn oavsett om de har en diagnos eller inte. Detta är vad skolan bör ta till vara på när det finns en funktionshinder.

Idag har jag verkligen inte tyckt om sonens adhd. I en bok som heter " ADHD- Att leva utan bromsar"  där det är viktigt att varje dag förlåta en själv och barnet för att man inte bett om att ha funktionshindret. Det har däremot stärkt mig och sonen oehört starkt att jag kan säga att sonen tar ut svängarna rejält ibland. Dennna morgon skulle han öppna min dator som igårkväll lämnades till vardagsrummet. Sonen hämtade koden och han kom in i datorn utan problem.  Vad jag urvaket ville säga till honom var att jag inte ville att han skulle spela eller arbeta vid hotell kantarell när han har skola. Sonen hade då sagt att han behöver jobba lite grann och att han faktiskt hade gjort sin säng fin.

På morgonen tar jag inte konflikter. inte för att undvika bli sena till skolan eller för att jag verkar vara lat men än en gång så är det om prioriteringar som måste göras. Målet på morgonen är att få ett flyt och att komma utanför dörrarna utan bråk. Detta mål uppnås i princip varje dag. delseger och lycka för mig.

Denna morgon hade jag en tenta i barn med funktionshinder i behov av särklid stöd så detta eltande igen ska man skriva för att visa att man kan. Nä nä att jag har en son med funktionshinder är inte samma sak så jag har inte lärt mig eller?? ibland förstår jag mig inte på lärarna när de skapar examinsupgiter som ska tentas. Denna tenta hade jag ingen ångest vilket var underbart. Sonens funktionshinder har hjälpt mig förstå mycket mer än bara som förälder utan även som pedagog. Nu skulle min inre pedagog skriva prov medan föräldern i mig redan klarat av alla prov. =)

Ska straxt iväg till sonens skola för nätverksmöte. Jag är hoppfull om de metoder och strategier jag föreslagist  att använda och ta till för sonen i skolan. Ibland är det bra att ha hans personal  att bolla ideer med som pedagog men som förälder är jag tacksam att jag får hälla av mig alla små funderingar som kommer ur min inre pedagog. Tror inte sonens andra förälder medverkar men hoppet finns.
So far är jag sonens röst i allt och ser till att det verkställs.  Skolan har inte gett mig mycket att käpa för då jag antar att som pedagog i utbildning så kanske de har vetskapen om att jag faktiskt granskar skolan och styrdokumenten och läroplanen samt allt som har med sonens utbldning att göra ända ut i sömmarna. För deras den vill jag bara ha en skola som passar sonen. Alla har inte den turen efter vad jag läst om i andra mammors bloggar som lever med samma diagnos som min son men som har bra värre. Till er vill jag säga. Kämpa på.
För er tänker jag kämpa Tilsammans kan vi göra skillnad.

Skulle vara bra roligt att föreläsa för andra pedagoger då det inte verak vara någon föreläsare som är pedagog  OCH förälder.
min C-uppsats har fått ett ämne nu och den kommer att handla om de barn som inte får den hjälp som de har rätt till.  Kommer bli en intressant c-uppsats som jag och min skrivkollega hoppas på att den kan göra nytta.

Idag vaknade pojken min tidigt enbart för att  spela hotell Kantarell, När jag fråga han vad han gjorde så sa han att han jobba på hotell kantarell.
- Jag måste ta hand om gästerna mamma!

Han tog det med största allvar vilket han gör när han tar sig an saker. Intresset han har när han tar sig an saker gör mig stolt att han vill fullfölja tills det är slutfört. :)
Ibland hinner han inte klart så när jag denna morgon medela som alla andra att det var dags för frukost sa han att han jobbar!!!

Önskar ni kolla in spelet som fångar sonens intresse om morgonen så klicka  HÄR 
Jag kollade in sidan mer och tilloch med jag fångades. BOLIBOMPA har lyckas bra med deras spelsida.

Denna morgon blev sonen lite av en lite härmapa igen.. det jag sa sa han igen. Det slutade med att vi började sjunga lottas födelsedagsmelodi
" Vad är det för en dag?, nej ingen vanlig dag för det är lottas födelsedag, hurra hurra hurrra"
Vår version blev.. " nej ingen vanlig dag för det är retas med mamma-dag idag hurra hurra hurra!

Morgonen gick smärtfritt, det vi kom på var att det hlet glömdes bort att göra varm choklad. Sonen dricker inte vanlig oboy då den är full av socker och med mer socker så lugnar det inte direkt min son precis. Det vi väljer ögonblicks- choklad den man blandar med enabrt vatten. I ett försök så har jag minimerat sonens mjölkintag då mjölk till viss del är samma effekt på vissa  barn med adhd men detta innebär inte att alla barn med adhd visar samma kick som för normbarn som får kickar av godis.

OCh nu hör jag hur saxen i sonens rum är igång.. bäst att kolla vad som klipps!!

haha lilla hjärtat hade tagit en massa tejp pch tejpat fast lille woody figuren på sin drake för att prova och sedan kom han på att det behövdes laga en massa  hans rum. liten fixare är han. Precis som händige manny.

Nu passade vi på med läsläxan och ordet tanter blev roligt. istället för att läsa ordet teater så blev det utläst som tanter. och detta är sååå roligt. Han han kan skoj åt samma sak länge. En bra engenskap han har mitt lilla hjärtegull.

Sonen har varit hos mormor i sedvanlig ordning sedan i fredags och kom hem först i igår söndag med mig. Sambon min var inte hemma  under lördagen så jag passade på att ploka undan helt och städa. Katterna var visserligen efter mig hela tiden och bara skulle vara med där jag var. lite irriterande belv det när den ena katten skulle lägga sig över några papper som jag skulle ta bort. Så typist för katter att alltid ligga just där det vet att det inte borde ligga.  hahaha

Igår under nattningsprocedurera så avbröt sonen och jag helt läggningen när vi började kolla igenom hans tidning med pysse.. Han fastnade för ett pyssel som vi skulle göra exakt nu när jag skulle börja läsa godnattsaga. Ja så det var bara att börja hjälpa han när han var så bestämd och envis att det skulle göras på en gång.  :)
Sonen satte mig med att måla och klippa ut draken medan han själv satt och färglade Woody-figuren samt klippte ut.
  
Lite dålig fokus på  bilden men andra bilden är bra bättre :)

Slänger in lite bilder om hur sonens hjälpmedel ser ut när det är dags för läxläsning.

Bildshemat för sonen så han ser hur veckan ser ut även om det ser likadant ut vecka efter vecka så är detta en trygghet för han.  Bildshema har har fått av HAB som han även har i skolan. Den som hämtar sonen i skolan finns en bild på.


Framför finns en penna med ett sudgummi väst på toppen. Denna penna är ny för sonen och enligt sonen är den bra att skriva med då pennan förser en viss tyngd i handen som gör att omfattningen av pennan ligger mer rätt för sonen .
 

Bilderna i bildschemat
Torsdagens stora händelser i skolan: Modersmål , skogen samt låna ny bok på biblioteket
Fredagens händelse: Mormor hämtar i skolan och veckopeng dags!
Lördagens händelse: Träffa pappa hos farföräldrar & lite lördagsgodis




Detta är helt vanliga låtsasmynt eller piratmynt som inhandlats på leksaksbutiken i stan.
För att räkna mindre tal än 25. Har fungerat jättebra tills kulramen kom in i bilden i skolan..
Nästa hjälpmedel är en helt vanlig kulram som används för matematikläxan.
 Denna som visas på bilden är inhandlad på IKEA.


Datorn är hans egna som han gör skrivläxan.

Sitter och kollar på Let´s dance och är helt själv hemma denna fredag. Sonen har idag varit väldigt snäll men åååå vilken liten härmapa han har blivit. Jag vet att detta härmande inte har med utvcklingen att göra och att det måste bero på hans adhd eller? Ja en liten fundering jag har här.
Morgonen gick förbi utan bekymmer och det var riktigt fint att kunna sitta vid frukostborden i lugn och ro samt  kunna sitta i stillhet.

Som mamma finner jag det så otroligt svårt att finna en aktivitet att göra att vara ego . vara mig själv. Inte någons mamma, inte någons partner, vän eller studerande. Det är svårt att bara tänka på mig själv när dessa stunder dyker upp. Nu när det är så länge sedan sist så vet jag inte vad jag gjorde av denna egentid.
I normala fall när alla är hemma så har jag alltid nåt plock att göra eller nåt att läsa men jag har redan plockt det som går att plocka hemma efter sonen.

får lätt adhd att inte kunna göra nåt när min tid gått åt sonen.  hahaha

Halva gårdagen gick åt att sambon och sonen min rök ihop. En konflik som uppkom av ren missuppfattning. Och eftersom båda är lika envisa så ville inte någon av dem ge sig. Sonen skrev för att han inte fick äta pannkakorna med fingrarna och sambon hojta att ta ifrån maten. SÅ med surighet så slutade med att sonen och jag satt i köket själva och sonen hade lugnat ner sig rejält med min hjälp.

Sambon var rejäl trött och hungrig så det visade sig i köksbordet. För sonens del så tänkte han inte vad som gjordes när han åt sin mat utan att han helt och hållet njöt av maten och förståd inte varför sambon min börja skriva helt åt att inte äta med händerna. Ja ibland när sonen äter mat så är han helt inne i sin värld. Dessa dagar när det blir brål och konfikter av ren missupfatnning och ren envishet är dagar jag gärna vill hoppa över. Att jag sedan skulle till jobbet precis efter gjorde inte precis saken bättre i magen på mig. Men Båda skulle precis börja spela playstation. När jag väl kom hem från jobbet så låg en son i stora sängen och helt urvaken säga

- Mamma du är hemma! kom pussa mig. Jag ligger i er säng och sover gott.
minuterna efter somnade sonen om igen. Så sött
:)

Igår passade jag på att träffa rektorn för att ta reda på hur barn och ungdomshabiliteringen (HAB) kom in i bilden.
Enligt noteringar som fanns var det en remiss från de olika kontroller som gjorts  för att kolla läs och skriv-utveckling så fastnade han i en av dessa kontroller. Sonen var visserligen sen i språket och fick av den anledningen gå  kolla hörsel och  syn för att bland annat utesluta biologiska orsaker.
Sonen fick godkänt på de vanliga kontroller utan anmärkning. BVC hade skrivit en remiss till barndoktorn för att kolla upp och när vi väl befan oss på barnkliniken så fick läkaren se att han var livlig. Jag fick avge rapport hur vi klarar vardagen. Förr  var vår situation fullständigt i kaos som innebar ständiga bråk.

För att bryta en ond cirkel behövs det att jag behövde gp utanför min egen trygghetszon och  våga ta hjälp.
Jag minns att mycket fick jag göra själv även om jag vid denna tidpunkt bodde med sonens pappa. Men som kvinna tar man sig nog an det större ansvaret. Sagt och gjort. Efter läkarbesöket blev det ett möte på förskolan som han gick på vid denna tidpunkt och vi pratade mest om vad som kan göras, vad som skulle göras.

Jag minns inte mer direkt på alla möten som jag inte antecknade om, men jag fick en känsla av att jag under graviditetens gång hade enbart gjort fel. Jag gjorde inte det ena eller det andra för mitt ofödda barn.
jag lade mycket skuld på mig själv  för vad jag kunde ha gjort och varför jag inte gjorde på annat sätt. En tes var att de tre pencilinkurer för urivägsinfektion jag hade i början av graviditeten hade en viss påverkan enligt mig själv och nån enstaka i min omgivning. Vi godkännde denna orsak just för varför sonen var sen i utvecklingen.
Jag minns även hur ledsen jag var inombords. Det bästa stödet kom från min mamma. Gud bevare henne.

Under ett möte med alla inblandade människor så kopplades hab ( Barn och ungdomshabiliteringen) in som partner och vid denna tidpunkt så beslöt jag att separera från sonens pappa.
( Separationen hade ingenting med sonen att göra !)

När sonen hade gått till logoped och till bvc en massa för olika kontroller så kom vi in på att utreda sonen för att ta reda på om det finns annan orsak för att lättare hjälpa honom.
Då blev svaret Vissa ADHD drag och vissa autistiska drag på utredningen. Nu i dagens läge har ADHD delen mer uttrycks sig i sonen och mindre av den autistiska delen minskat men det finns dock där.
Nu ska vi börja med en ny utredning detta år och det ska bli intressant att se vad utredingen kommer att visa. Som en snart färdigutbildnad fritidspedagog så analyserar jag sååå dant min egen son och försöker redogöra hur jag kan lägga upp exempelvis läxläsningen bättre. Matematiken funkar lite så där bra men ibland jättebra. Det jag gör för att använda som hjälpmedel får hans leksaker hjälpa till eller nu senast det inköpta superpennan som jag och sambon min inhandlade på VASA museumet i stockholm och kulramen från IKEA.

Alla goda råd är bra utom de dåliga och vi prövar gärna allt en gång.
Vi borde egenkligen ha mer  kaos eller mer konflikter sonen och jag men jag tror min deltagande att vara effektiv och vara i framkant med sonens utveckling så har jag kunnat vara där som stöttning.

Återkommer med bilder om sonens hjälpmedel hemma för läxläsning.

Idag om torsdagar är det av ren rutin mässigt pannkaksdag eller plättdag. Något annat går inte att äta för sonen min. Vi har alltid ätit av hans önskemål mestadels. Inte för att han får vara delaktig i vad som ska bjudas på men sonen äter inte potatis i någon form. Ibland känner jag mig hemsk att jag ska behöva lura min son med att lägga in exempelvis fint rårivna morötter i plättsmeten för att han ska få i sig lite nyttigheter. Sedan kan jag även presentera riva morötter för han men de äter han inte alls av. Nej nej utan lägger jag dem som stavar däremot så äter sonen morötter.  Ja det är lite trix och filureri med sonen.
Ja sonen tar tid och energi ifrån mig för att det krävs det att man göra vissa saker på ett speciellt sätt. Detta har rent emd hans adhd att göra. Han vill inte veta av att något utanför hans värld blir gjort på annat sätt även om vi ibland har vissa inslag av detta.


En bild när han fick tag i min mobil och hittat kamerafunktionen.

och här fick sonen kort på kissen sylwester som gärna poserar!
notera kissens bästa sida :)

Idag har sonen hemspråk i skolan och hans modersmålslärare är åter på benen after att ha brutit ena foten illa. Under tre veckor har jag haft sonen själv som elev på hans skola och haft modersmål med honom. Han gillar skarpt att mamma är fröken och han kunde hålla isär min mamma roll och min pedagog roll. Underbart!!
Det bästa var att sonen ville ha mer och mer tid för spanskan. I normala fall orkar han inte med modersmålet mer än i 20-25 minuter. VI har kunnat hålla på i 40 minuter! Det har fungerat så  bra. Min tanke är att jag kanske hade rätt material för hans del och att det var tillräckligt intressant. Både hans klasslärare och resursperson blev häpna och glada över att sonen höll sin koncetration i 40 minuter med enbart spanska. Jag känner viss stolthet i min son. Min lilla mini som börjar bli mer och mer stor och klarar av mer och mer själv.

Denna morgon hade jag inte koll på att om torsdagar så brukar sonen även lämna åter de två leksaker som han haft i modersmål som hjälpmedel att leka med för att träna in nya ord och händelser. Han kunde komma ihop 5 minuter innan vi var tvungna att gå att leta reda på vart leksakerna tagit vägen och ta fram dem.
Han har koll på hur leksakerna ser ut. Så av denna anledning får jag kolla igenom hans leksaker med honom och bara ha en lekstund så jag får in hur de olika leksakerna nänns i hans uttryck. Det har blivit frustrationfrån sonens sida när jag inte förstått honom. Men nu när jag lägger ner min själv på honom och att förstå honom mer och mer så minskar våra rutinmässiga konflikter och gräl. Det gäller alltid att alltid fråga efter hans tanke först innan man gör något annat så som att skälla på han. I hans värld är det rimligt men i vår värld kanske det inte är.

Idag när jag hämtade sonen på fritids så spelade han ett datorspel om halvan. Jag vet inte hur länge han suttit där men när jag sa att det var dags att gå fick jag till svar detta.

- ser du inte att jag är lite upptagen mamma. , Du får vänta lite.

Ja ha. Så diplomatiskt han är. Självklart har han hört någon av oss närmaste säga detta och använder det. Ibland är det så att jag får snällt vänta tills han avslutat sin lek eller spel innan han är med på noterna att följa med hem. Idag fick jag en bra kontakt med en anna förälder vars barn har funktionshinder. Dessa stunder mina människor är såååååååååååååå underbara att bara få en direkt förståelse.
Tänka sig!! jag behövde inte förklara mig för hur jag känner, denna förälder visste på en gång.

Väl hemma från skolan blev det grönsaksgryta till middag, eller ratatoiui. Idag hade jag i frysta köttbullar som fick kokas med sista 5 minuterna. De smakade himmelskt gott. Sonen åt utan att sga hur äckligt allt såg ut eller smakade. En seger för mig hihi

Sonen slappnade av framför tv´n och tom och jerry serie. Han hoppar och skuttar och gör vissa impusliva uttrycks rop som han inte kan hjälpa. Men ibland behöver han den nervarvningen för att sedan kunna lägga lite fokus på läxor. Läsläxan tog vi vid läggningen. Han läste först några sidor ur askungen . Han sa bestämt att han minsann läser så han behöver itne läsa någon anna tråkig skolbok. Syftet för linus är att läsa något vrje dag. Sedan har jag inte dirketa krav på att han måste läsa bok a eller bok b utan han läser det som intresserar sig för dagen. Allt bygger på hans intresse. gör jag inte det skulle han mycket snart se allt skolarbete tråkigt åch meningslöst.

För min egen del hann jag till sonens skola utan att sonen såg mig. Jag hade ett litet ärrende till rektorn. Jag vile mestadels veta hur barn och ungdomshabiliteringen kom in i bilden och vem som  önskade en utredning vilket jag inte ens visste att man kan kunde begära. Med första barnet lär man sig allt och man är väl förbered inför olika möten. Som mamma måste jag hela tiden ligga 5 steg före alla andra.

Imorgon är det pannkaksdag = Torsdag!!
Tror det blir plättar  om sonen självfår bestämma :)

En god morgon  belv det hemma även om det som sedvanligt hemma blev lite bråk om frukostdelen, att sonen inte alls ville hjälpa till att ta fram för frukost eller att han inte tänkte vara snäll idag.
I dessa lägen speciellt på morgonen så är det bästa alternativet bara låta allt tjafs vara. Låta det rinna av en som om kroppen våre fjädrar och tjafset och halv bråken är vatten. 

Vi  åt frukost i stillhet vilket var skönt då sonen skötte snacket. Nu blev det hans bekymmer om vem som ska hämta och NÄR mormor skulle hämta.  Även om jag steg upp först halv 8 så hann vi med allt vi skulle och kom på ett hum som vi brukar till våra skolor. Jag gjode min lunch för dagen, fixa min cykel, pumpa den med luft medan sonen fick uppdraget att själv med nyckel ta ut sin cykell från cykelförrådet. Ja vi kom iväg i tid även omdetta inträffa inom loppen om 30min.

Det gäller ha flyt ibland men framför allt att INTE stressa upp sig. Det är då som sonen sättter sig tvärt och vägrar göra nåt och bråkar för allt. Denna lilla fina upptäckt har räddat vår morgon.  Ibland får man göra flertal moment / sysslor till tävlingar. Vem är bäst på detta idag osv.

Jag: Är det bråka med mamma dagen idag?
Sonen: hahaha är det bråka med mamma dagen idag??
Jag: Eller bara bråka lite med mamma dagen ?
sonen: Men mamma , jag bara skojja lite med dig.
jag: Var snabb du var på att ta ut din cykel ur förrådet! Det var bra hjärtat!
Sonen: Jaaaa , för jag är så snabb och duktig pojke. Din pojke mamma!

Kan man göra annat än le från nu? ahh så där så var morgonens tjafs pase och nu kan jag fokusera på mitt idag  tills jag kommer hem.

Det som är mindre bra är att jag inte kan läsa min littratur eller vara jätte effektiv när jag pluggar hemma när sonen är hemma med. Han kommer visserligen ofta med sätter jag en tid som jag inte vill bli störd så tar han detta. Detta får ske i 1½ i taget och sedan ge han full fokus på han. Ibland när jag inte orkar så lånar jag sonens hörsekåpor. Ett effektivt sätt att få pluggro hemma mitt i ljudkaoset.