Äntligen sa jag till, förståelsen kom...

Idag gjorde jag nåt som jag borde ha gjort för länge sedan.,
Det var att säga till skolpersonalen vad jag anser om vad deras förståelse räcker.

Varför väntade jag då med att säga till dem? Jo för att man inte ska bemöta någon med ilska för då är risken stor att man tar åt sig mer på ett personigt plan samt att ingen generellt vill bemötas med ilska för en sak man kan diskutera med i en normal tonläge.

Händelsen som jag tog upp igår och idag var att jag pratade både med Ben10 klasslärare samt resurs om detta med när vi kommer sent till skolan. Vi pratar här nu om mellan 5 minuter till maximalt 10 minuter. Det är inte mening att vi kommer för sent till skolan med flit ofta utan det som är intressant är att när jag väl har ringt till fritids o talat om att idag har Ben10 ett stort utbrott och är arg att han slår så ringer jag och talar om att vi kommer bli sena och att jag inte vet när vi kommer idag. Genom telefonen får jag en försåtelse.

Samma sak händer men jag ringer inte i förväg att vi haft utbrott. ( Ben10 får utbrott VARJE morgon) så får varken jag eller Ben10 någon förståelse alls. Detta är något jag kommer diskutera och ta upp under nästa veckas nätverksmöte.

Bägge pedagoger log och var tacksamma att jag pratat med dem i en lugn ton utan att vara arg för det är då missförståelse sker och annat tråkigt. Ja visst , ibland måste man visa att botten är nådd men man ska vara försiktig med HUR man förmedlar något negativt. Jag ville berätta för dem, att så här känner jag och jag vill att du ser hur jag ser för nu ser jag att du inte har sett ,det jag ser varje dag som du inte ser alls.

Förståelsen finns nu! Jag ler Nu förstår dem mina morgon jag har. varje dipyt, varje sen ankomst har fått sin förståelse.
De är väl medetna om att jag inte har en helt vanlig pojke utan en pojke med en problematik.
Jag brukar säga att jag är inte expert på barn men jag är expert och den bästa förälder/mamma till just mitt barn. Tillsammans med pedagoger och experter i möte på dessa eviga nätverksmöten så förmedlar jag den kunskapen på att förstå Ben10 bäst för att finna just det sätt och vägar som passar bäst för att få bästa möjliga utväg. Utvägen är att enligt samhällsnormen att Ben10 ska vara så normal som möjligt i den mån det går . Vi kan inte leva så. vi lever med vad vi har och gör det bästa av situationen. Genom att jag ser på ett helt annat sätt så kan jag spendera mer tid åt bra kvalitetstid än åt utbrotten och de konsekvenser som blir.

Ditt Namn:


Din E-postadress: (publiceras ej)


Din Blogg:


Din Kommentar:

Kom ihåg mig?